Min kusin Jennifer :)

Jennifer & pappa xd

Mamma & pappa ♥

Jag & Jennifer (ignorera mitt fejk-léende xd)

Julklappsöppning xd alla ser allmänt frånvarande ut men ja!

Farmor & farfars hund Kajsa :)

Jag & mamma xd

Lillebror

Julklappar :D i kuverten är det totalt 250:- på hööks :p

Glee ♥

Idag när jag cyklade hem från bussen (i ridkläder, hade varit i stallet) så cyklade jag förbi 3 killar i typ 18-års åldern. Jag hatar att möta folk när jag cyklar, särskilt när jag är ensam så jag lixom tittade ner i marken som jag brukar & bara cyklade förbi dom. Så när jag kommer upp jämsides med en av dom så hör jag sånt spottljud - HAN SPOTTADE MOT MIG. Sen hör jag att dom bara skrattar & går vidare. Som tur var så missade han mig, men ändå! Lixom 0 respekt, så jävla dålig stil! Hade jag haft vanliga kläder på mig så hade dom säkert inte gjort något, men eftersom jag nu hade just RIDKLÄDER på mig så var man ju tvungen att spotta mot mig. 

Jag fattar inte varför många ser ner på oss som rider. Jag tror inte jag gått en enda gång till/från bussen eller tåget på olika ställen som t.ex knutpunkten, ga torg osv UTAN att få konstiga blickar på mig! Hade någon gått förbi i short, t-shirt å dubbskor så hade ingen brytt sig, för fotboll är 'coolt'. Men kommer man i ridbyxor & stallskor så ska folk snea en, för ridning klassas som 'töntigt'.

Vad är det 'töntiga' med att kunna kontrollera ett djur med fri vilja  på 400-600 kg som lätt skulle kunnat skada en allvarligt om den hade velat? 

Vissa tänker bara att man lixom bara sitter där, att hästen är som en maskin. De fattar verkligen inte hur tuff & svår ridsporten kan vara. Sen när man erbjuder dom att testa att rida så vågar dom inte, men dom fortsätter ändå att kalla oss hästfolk för mesar eftersom vi rider!? Jag fattar inte hur det går ihop.

De kan ju få försöka att hoppa en bana med hinder stora som hus, försöka få en dressyruppvisning se ut som en dans mellan häst & ryttare där hästen lyssnar för små osynliga hjälper, försöka att bara få hästen att galoppera - och dessutom sitta kvar! Så får dom se hur mesiga vi är som håller på med hästar.

För visst är vi mesar hela högen? -.-

Vi som offrar våra liv varje gång vi sätter oss på hästryggen, GUD SÅ TÖNTIGA & RÄDDA VI ÄR!

Att hästmänniskor är modiga, tuffa & riskerar sitt liv, det tänker dom inte på. Dom tänker att vi går runt & pussar hästarna på mularna i vår fluffiga rosa lilla värld. De ser inte hur vi får kämpa för att få små små ögonblick då det verkligen känns bra och ser lätt ut. De ser inte det hårda slitet i stallet, hur vi kämpar oss svettiga för att kunna hålla på med vad vi älskar.

Förlåt för aningen förvirrat inlägg, men var tvungen att skriva av mig.

Hej, orkar verkligen inte sova så varför inte göra ngt inlägg. Såg en bild på Brownie nyss och tänkte att jag kunde berätta lite om när jag varit på ridläger på Björkhagen.

Första gången jag var där var kanske 2008 och jag hade bara ridit i 1 år. Då fick jag världens segaste häst som heter Alladin. Han var faktiskt ganska hemsk i boxen om man säger så. Försökte alltid bitas och var bara helt sur men ändå en väldigt bra häst för en ''nybörjare'' eller vad jag ska kalla mig när jag bara ridit i 1 år. Iallafall så efter den veckan med Alladin på Björkhagen så vågade jag faktiskt galoppera utan ledare tummen upp på det!

2009 fick jag ponnyn Cherry lite annorlunda från Alladin. Hon var mycket mer min typ av ponny än Alladin faktiskt. Hon var sjukt snäll i boxen och även i ridningen. Kom på plats 4 i hopptävlingen vi hade på avslutningen wopwop!

2010 fick jag Brownie. Kärlek till den hästen faktiskt. Verkligen kärlek slutade vara rädd i hoppning den veckan jag hade henne fast sen blev jag rädd för hoppning igen men det är ju en annan sak. Brownie var mkt storskillnad från Alladin & Cherry. Mycket piggare & ganska mkt större då hon var en storhäst.

Här är en bild på Brownie :)